A nordic skater

En kortfilm av Paulius Neverbickas om vår ambassadör Per Sollerman, nordisk is och friheten med nordisk skridskoåkning.

Paulius Neverbickas, filmskapare från Vilnius, möter Per Sollerman, svensk/norsk nordisk skridskoåkare. Tillsammans gjorde de en vacker kortfilm om nordisk skridskoåkning som vi har äran att presentera tillsammans med en kort intervju med Paulius. En berättelse om att finna frihet i naturen.

Hur träffades du och Per?

- I november förra året upptäckte jag en artikel om sporten nordisk skridskoåkning. Då visste jag ingenting om detta men jag tyckte att det kunde vara en intressant alternativ vintersport till skidåkning eller snowboardåkning. När jag läste mer om det hittade jag en intervju med en fotograf från Oslo som är aktiv inom nordiska skridskogemenskapen. Som utomhusdokumentärfilmare började jag fundera på att göra en kortfilm om nordisk skridskoåkning, eftersom jag insåg att det fortfarande är okänt i världen och att ingen någonsin har gjort någon film om det. Så jag skrev ett mejl till Per och ett par dagar senare var vi på Skype och brainstormade om filmen vi skulle göra tillsammans. Jag köpte biljetter direkt efter samtalet, och tre veckor senare åkte jag för att träffa Per och hans fru Sanna, bodde i deras hus i skogen och filmade i tre hela dagar den allra första kortdokumentären om nordisk skridskoåkning.

Hur var inspelningen?

- Det var tre ganska tuffa inspelningsdagar. Innan resan tränade jag lite skridskoåkning eftersom jag inte hade mycket erfarenhet. Jag visste att jag inte bara skulle behöva hålla jämna steg med dessa killar, utan också filma samtidigt. Överraskande nog blev jag ganska säker på skridskor redan första dagen av vår inspelning och det var inte längre ett problem. Det var dock fortfarande mycket utmanande på grund av det kalla vädret. Inte bara mina händer utan även batterierna frös, jag var tvungen att hålla dem nära kroppen hela tiden för att hålla dem varma. Per och hans vänner var verkligen hjälpsamma och tillsammans lyckades vi filma allt vi ville på bara tre hela inspelningsdagar.

Har du några speciella minnen från inspelningen?

- För mig var det verkligen speciellt eftersom vi verkligen fick en nära relation med Per och Sanna och blev goda vänner under detta projekt. Vi tillbringade tre hela dagar ute i naturen tillsammans, Per delade med sig av all sin kunskap om detta och sina personliga erfarenheter och jag kände mig verkligen privilegierad att höra alla dessa berättelser. Och det är precis därför jag älskar filmskapande så mycket - det låter dig inte bara få kontakt med människor du inte skulle träffa i vanliga situationer utan också att höra deras berättelser och lära av dem. Jag ska besöka Per och Sanna i år för en kort nordisk skridskoåkningsemester och samtidigt brainstormar vi redan igen med Per om att göra en annan film tillsammans.